Abbey Pain Scale
För bedömning av tecken på smärta hos personer md kognitiv sjukdom som inte kan uttrycka smärta i tal.
- Ladda ned (pdf, 1 sid)
EdFED (ätproblem)
Edinburgh Feeding Evaluation in Dementia (EdFED) är ett instrument som används för att diagnostisera ätproblem och behov av ätstödjande åtgärder.
Ladda ned pdf (nytt fönster, 1 sid)
Qualid (svår demenssjukdom)
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
- Ladda ned (pdf, 2 sid)
ROAG (munhälsa)
Riskbedömningsinstrumentet ROAG används för att uppmärksamma munhälsa inom vård- och omsorg. Instrumentet bör användas när personen skrivs in, tillsammans med övrig riskbedömning. ROAG kan även utföras på personer som har risk att utveckla problem eller redan har besvär med att tugga, äta eller svälja.
ROAG är utarbetat av University of Nebraska Medical Center samt Oncology Nursing forum. Pia Andersson Högskolan Kristianstad har översatt och modifierat ROAG 1994 med revidering september 2000.
Riskbedömningsinstrumentet ROAG används för att uppmärksamma munhälsa inom vård- och omsorg. Instrumentet bör användas när personen skrivs in, tillsammans med övrig riskbedömning. ROAG kan även utföras på personer som har risk att utveckla problem eller redan har besvär med att tugga, äta eller svälja.
ROAG är utarbetat av University of Nebraska Medical Center samt Oncology Nursing forum. Pia Andersson Högskolan Kristianstad har översatt och modifierat ROAG 1994 med revidering september 2000.
ROAG kan laddas ned från Senior alerts webbplats (nytt fönster). Där finns även en film som visar hur man gör en bedömning med ROAG.
Anhörigrapporten
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
- Ladda ned i färg (pdf, 2 sid)
- Ladda ned i svartvitt (pdf, 2 sid)
NPI-NH • Neuropsychiatric Inventory Scale (BPSD)
Neuropsychiatric Inventory Scale (NPI) är en skala som är utvecklad för att mäta olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). NPI-NH är anpassad för vårdtagare som bor på särskilt boende eller motsvarande. (NH står för Nursing Home.)
NPI-NH genomförs som en intervju där en välinformerad vårdare som är delaktig i vårdtagarens omsorg svarar på frågorna. För att underlätta en öppen diskussion om beteenden bör intervjun göras utan att vårdtagaren är med.
När NPI-NH-intervjun presenteras för vårdaren behöver följande saker klargöras:
• syftet med intervjun
• vilka bedömningar som ska inhämtas
• att svaren ska gälla beteenden som har förekommit den senaste veckan (eller en annan specifik tidsperiod)
• att frågorna i regel kan besvaras med ”ja” eller ”nej” och att svaren ska vara kortfattade.
Frågorna ska ställas exakt som de är skrivna. Om vårdaren inte förstår frågan kan man förtydliga den genom att upprepa den med andra ord.
NPI-NH tar upp följande beteendeområden: vanföreställningar, hallucinationer, agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, ångest, upprymdhet/eufori, apati/likgiltighet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar samt matlust/ätstörningar.
NPI-skattningen kan utgöra ett underlag för att vidta förebyggande åtgärder eller omvårdnadsåtgärder och på sikt minska symptomen.
BPSD-registret, som är ett nationellt kvalitetsregister, utbildar i registrering och arbetssätt för att förebygga och minska BPSD-symtom hos personer med demenssjukdom. Mer information finns på deras webbplats: www.bpsd.se
Neuropsychiatric Inventory Scale (NPI) är en skala som är utvecklad för att mäta olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). NPI-NH är anpassad för vårdtagare som bor på särskilt boende eller motsvarande. (NH står för Nursing Home.)
NPI-NH genomförs som en intervju där en välinformerad vårdare som är delaktig i vårdtagarens omsorg svarar på frågorna. För att underlätta en öppen diskussion om beteenden bör intervjun göras utan att vårdtagaren är med.
När NPI-NH-intervjun presenteras för vårdaren behöver följande saker klargöras:
• syftet med intervjun
• vilka bedömningar som ska inhämtas
• att svaren ska gälla beteenden som har förekommit den senaste veckan (eller en annan specifik tidsperiod)
• att frågorna i regel kan besvaras med ”ja” eller ”nej” och att svaren ska vara kortfattade.
Frågorna ska ställas exakt som de är skrivna. Om vårdaren inte förstår frågan kan man förtydliga den genom att upprepa den med andra ord.
NPI-NH tar upp följande beteendeområden: vanföreställningar, hallucinationer, agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, ångest, upprymdhet/eufori, apati/likgiltighet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar samt matlust/ätstörningar.
NPI-skattningen kan utgöra ett underlag för att vidta förebyggande åtgärder eller omvårdnadsåtgärder och på sikt minska symptomen.
BPSD-registret, som är ett nationellt kvalitetsregister, utbildar i registrering och arbetssätt för att förebygga och minska BPSD-symtom hos personer med demenssjukdom. Mer information finns på deras webbplats: www.bpsd.se
Pdf:en nedan innehåller introduktion, instruktioner och samtliga frågor.
NPI-NH svensk version anpassad för boenden (nytt fönster)
För frågor om hur NPI-skalan kan användas i praktiken kontakta BPSD-registret: bpsd.sus@skane.se
PCQ (vårdklimat)
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
- PCQ Boende (pdf, 2 sid)
- PCQ Personal (pdf, 3 sid)
- PCQ Närstående (pdf, 3 sid)
OBS! Vårdklimatskalan är upphovsrättskyddade men är fri att ladda ned och användas på enskilda äldreboende. För att använda den i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PDC & P-CAT (personcentrerad vård)
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
OBS! Både PDC och P-CAT är upphovsrättsskyddade men fria att ladda ned och användas på enskilda äldreboenden. För att använda instrumenten i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University, D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PHASE-Proxy (läkemedel)
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
- Ladda ned (pdf, 2 sid)
- Läs mer om PHASE-Proxy (nytt fönster)